[ Tilbage ]

Vandring i Mariestad - 10 km

En natur- och kulturvandring i Mariestad

STARTPUNKT: Turistbyrån

1 GAMLA STAN

Gamla Stan i Mariestad räknas till en av landets bäst bevarade stadskärnor med äldre träbyggnader. Bebyggelsen har kvar stadsplanen från 1500- och 1600-talen, men stora delar av den ursprungliga träbebyggelsen ödelades vid den stora branden 1693. Några hus i den nordligaste delen - Näset - finns dock kvar. I övrigt dominerar en- och tvåvåningshus från 1700- och 1800-talen, ofta med ljust bemålade gatuhus och rödfärgade gårdshus.

I vår Gamla Stan-guide, som finns på Turistbyrån, kan man läsa mycket mer om husen i denna stadsdel.

2 MARIESTADS DOMKYRKA

Året efter att hertig Karl, Gustav Vasas son och sedermera kung Karl IX, grundat Mariestad 1583, utsåg han staden till stiftsstad i samband med den s k liturgiska striden med brodern kung Johan III på 1580-talet. Johan närmade sig katolicismen och Karl förblev lutheran, och därför bröt hertig Karl loss sitt hertigdöme ur Skara stift och bildade ett eget stift och utsåg en egen superintendent (biskop).

Domkyrkan började byggas först 1593 och stod klar 1615. Den byggdes i en blandning av sengotik och ungrenässans och Klara kyrka i Stockholm sägs ha varit dess förebild. Det nuvarande utseendet fick den dock då den restaurerades 1903-05. Då avlägsnades den tidigare kalkputsen och tornspiran restes.

1647 blev superintendenten förflyttad till Karlstad (som också grundlagts av Karl), men kyrkan i Mariestad fick ha kvar rangen av domkyrka. Domkyrkan har än idag kvar sin värdighet trots att biskopen numera har sitt säte i grannstaden Skara.

3 CANTUS DURUS

Med ingång från gården hittar man här Mariestads musikarkiv Cantus Durus. Det är ett eldorado för musikälskare och har till uppgift att bevara alla slag av noter, sång-och visböcker, böcker om musik och musikprogram. Här finns det mesta!

4 NÄSET

Näsets småhusbebyggelse är stans allra äldsta och ligger vackert med en underbar utblick över Vänern. Bland de mest genuina stugorna märks Kyrkogatan 24 och 31.

(Korsa Hamngatan och gå över järnvägsspåren in i parken. Följ skyltningen till Hälsans Stig.)

5 KARLSHOLME

Karlsholme, som ursprungligen benämndes Skarnholmarna (skarn betyder fågel-träck), hade under 1800-talet olika privata ägare och har fått sitt nuvarande namn från en av dem; Carl Jakob Carlqvist. Han lade ner hela sin förmögenhet på vägar, murar och alléplanteringar för att försköna området.

Under senare delen av 1800-talet och början av 1900-talet fanns det flera fabriker på området, t ex Mariestads tändsticksfabrik, ett tag stadens största industriföretag. Man ville under denna tid visa upp en inbjudande fabriksmiljö och anlade kanaler och gångar, fiskdamm och kägelbana samt uppförde en serveringslokal. Ett garveri och ett svagdricksbryggeri har också funnits på Karlsholme.

1928 bildades Mariestads folkparksförening och stora upprustningsprojekt gjordes på 30-talet; teaterbyggnad, café, dansrotunda och utomhusdansbana.

Sedan 1968 tillhör Karlsholme och dess byggnader Mariestads kommun, vars strävan är att utveckla området till en "folkets stadspark".

6 STRANDLINJEN OCH VYN ÖVER TORSÖBRON, TORSÖ OCH DILLÖ

När man promenerar i nordöstlig riktning längs Vänerns strand ser man ut över Östersundet, Torsö - den största ön i Mariestads skärgård - och den mindre ön Dillö strax sydväst därom. Man ser förstås också den vackra, mjukt rundade bron över till Torsö. Den invigdes 1994 och ersatte den tidigare färjetrafiken.

Mariestads skärgård är en del av Vänerskärgården, som är den örikaste insjöskär-gården i Sverige. Naturen liknar Västkustens med klippor och hällar, men dessutom finns det sanddyner och långgrunda sandstränder. Väster om Torsö ligger den natursköna ön Brommö, som delvis är ett naturreservat. På Brommö får man bara gå och cykla och där passar det utmärkt att idka friluftsliv.

(Gå igenom den långsträckta Sjöhagaparken. Följ Hälsans Stig-skyltningen men gå i slutet rakt fram och korsa Stockholmsvägen.)

7 JOHANNESBERG

(Vik av till vänster på högra sidan av Folktandvårdens byggnad och snedda sedan till höger ini parken. Forsätt att gå och passera kyrkan på dess vänstra sida.)

Johannesberg grundades 1875 av Emanuella Carlbeck som ett hem för förståndshandikappade. Vid mitten av 1960-talet var vårdanstalten som störst med 650 intagna. 1986 kom en ny omsorgslag och nu skulle de förståndshandikappade i stället integreras i samhället. 1993 flyttade de sista vårdtagarna ut och kommunen har sedan dess arbetat på att utnyttja det natursköna området på bästa sätt.

KONTROLLPUNKT: Vad står det för nummer på förskolan Hasselbackens brevlåda (den fyrkantiga byggnaden till höger om hotellet)?

8 DACAPO HANTVERKSSKOLA

Dacapo Hantverksskola är ett nationellt centrum för kulturmiljöns hantverk. Utbildningsinriktningarna är bygghantverk, trädgårdens hantverk och design samt landskapsvård. (Trädgården omgärdas av ett plank till skydd mot harar och rådjur. Porten i hörnet kan vara stängd. De två små portarna till höger efter det röda magasinet är dock alltid öppna. Gå ut igen genom någon av dem.)

(Passera Panncentralens galleri med två silos framför och gå vidare rakt fram i parken. Ta sedan till vänster i riktning mot den stora byggnad som heter Ljung-backa. Fortsätt ut ur Johannesberg, gå via Ormgatan och Mariagatan, korsa järnvägen och ta till höger på Sandbäcksvägen. Från Regionens Hus kan man återigen följa skyltningen till Hälsans Stig och det går bra ända till parken Kålgårdens västra del.)

9 REGIONENS HUS

På denna plats låg förut Mariestads lasarett, även länslasarett, vars äldsta delar byggdes 1885. 1982 revs lasarettet och året därefter invigdes Landstingshuset, sedan 1999 kallat Regionens Hus. Namnbytet skedde i samband med att Västra Götalandsregionen bildades vid denna tidpunkt av Bohuslandstinget, Landstinget i Älvsborg, Landstinget i Skaraborg samt landstingsdelarna i Göteborg.

10 DROTTNINGGATAN

Från Regionens Hus blickar man ut över paradgatan från 1880-talet, Drottning-gatan, med en mycket ståtlig prägel. Längst ner på gatans norra (högra) sida låg Landstatshuset (motsvarigheten till Länsstyrelsen). I dag huserar här biblioteket. De fyra större patriciervillorna på samma sida byggdes kring sekelskiftet och en av dem inrymde Löfvenskiöldska Hushållsskolan och de övriga bostäder.

11 KVARNEN

Mariestads stadskvarn – där landets enda kvarnskola fanns 1938-1987 – står på samma plats som en kvarn Hertig Karl skänkte till staden vid dess grundande 1583. Den nuvarande kvarnen i tidstypisk tegelarkitektur byggdes senast om 1892.

12 HUMLET

Här låg tidigare Mariestads Bryggeri, vars verksamhet upphörde 1973. Mariestads-ölet var och är fortfarande populärt, men tillverkas numera i Grängesberg. I stället uppfördes Humlets servicehusanläggning. I centrum av Humlets park växer en jättelik poppel; antagligen ett av Mariestads största träd.

13 PLATANER

Längs Göteborgsvägen strax innan badhuset finns det för vårt klimat några ovanliga träd; nämligen en rad unga plataner. De kräver mycket värme under en lång period och är ett av de vanligaste stadsträden i Europa eftersom de tål t ex avgaser. Platanen har en karaktäristisk bark som lossnar successivt i flagor och ger stammen en gulgrön-gråbrokig färg. De taggiga frukterna ser ut som kulor hängande i långa skaft.

14 KÅLGÅRDEN

I Kålgården, parken mellan de två centrala broarna över Tidan, finns det alltid gott om änder och andra sjöfåglar. Parken har fått sitt namn av att landshövdingarna tidigare odlade sina grönsaker, kål, morötter, kålrötter m m här.

15 TRÄDGÅRDENS SKOLA

Från parken ser man Trädgårdens skola (gula byggnaden) på andra sidan Tidan. Detta hus har byggts om och till genom tiderna och haft olika funktioner. Det byggdes som brännvinsbränneri på slutet av 1700-talet för att sedan vara lasarett under 1800-talet, bli folkskola 1893, sedan grundskola och från 1987 kommunal vuxenskola.

16 MARIEHOLM

På en holme i Tidan låg kungsgården Tunaholm, ursprungligen ägd av Gustav Vasa. Hertig Karl ändrade dess namn till Marieholm efter sin gemål Maria av Pfalz i samband med att han grundade Mariestad, som han också uppkallade efter sin maka. Efter att ha varit övergiven en tid blev gården 1660 säte för landshövdingen i Skaraborgs län och var det fram till och med 1997. 1998 uppgick Skaraborgs län i Västra Götalands län.

Residenset Marieholms nuvarande huvudbyggnad uppfördes 1733 efter ritningar av J E Carlberg, välkänd stadsarkitekt i Stockholm. 1853 tillkom en andra våning efter ritningar av J F Åbom. Vilken sida av huvudbyggnaden, som är residensets ursprungliga framsida, "därom tvista de lärde". Ar det åsidan med balkongen och altanen eller den sida som vetter mot flygelbyggnaderna och bron? Flyglarna är byggda allteftersom med början 1742 och de sista 1811-1813. Stadens museum, Vadsbo Museum, har funnits på holmen sedan 1917. Efter 1863 har inga nybygg-nationer gjorts och 1935 byggnadsminnesförklarades Marieholm.

För att förhindra Tidans svåra översvämningar började man 1775 att bygga en stenmur/strandskoning runt hela holmen som översvämnings- och erosionsskydd, med överliggare av Kinnekullekalksten. Under 1800-talets senare del byggdes en lägre strandskoning utanför den höga muren.

Residenset Marieholm används idag till utbildning och representation av olika slag,

(När man kommer till tennisbanorna kan man inte längre följa Hälsans Stig-skyltningen. Tag istället till vänster mellan tennisbanorna, korsa Leksbergsvägen och ta till höger innan tennisbanan på andra sidan vägen.)

17 ALHAGEN

Alhagen anlades på 1860-talet som en engelsk park med en restaurang i schweizerstil och en musikpaviljong i ett område som tidigare var kålgård och betesmark. Ca 1905 kom idrottsrörelsen till parken. Ca 1915 anlades den första tennisbanan. Minigolfbanan, som numera är K-märkt, kom till 1945 och är känd bl för sin bana där bollen får åka hiss – förebilden är Katarinahissen i Stockholm. En minnessten i grovhuggen granit (syns på vänster sida) påminner om att grundläggaren av parken var statsrådet Jonas Waern, som var landshövding i Skaraborgs län 1857 – 1866.

Schweizeriet (gulmålat) är idag scoutstuga. (Forsätt förbi fotbollsplanen.) Forn-minnesstugan, ursprungligen från 1700-talet, flyttades till Alhagen från Böckersboda 1940. Kajsas stuga, den mindre ryggåsstugan med torvtak, flyttades hit från Björsäter vid seklets början.

I Alhagen skulle finnas ett exemplar av varje svenskt vilt träd men även en hel del utländska trädslag planterades enligt engelsk förebild bl a lärkträd, som var ovanliga i Sverige på den tiden.

18 MARIEHOLMS KUNGSGÅRD

Här låg Marieholms kungsgård med huvudbyggnaden söder om nuvarande Marieforsleden. Norr om Marieforsleden låg stall, ladugårdsbyggnader och ett mejeri. Längre ut mot Ekudden låg en smedja öster om vägen i kanten av Smedjehagen. Väster om vägen ut till Ekudden låg Kohagen i vilken ett mindre sågverk legat.

Marieholms kungsgård hette, innan Hertig Karl grundade Mariestad och döpte om den, Tunaholm och omfattade byggnaderna på holmen (där residenset nu ligger) samt några gårdar här på västra sidan av ån. Hertig Karl ägde först personligen Marieholm, men när staten så småningom blev ägare blev den kungsgård.

19 FÄNGELSEVILLORNA

Dessa villor byggdes som bostäder till fängelsepersonalen i början av 1900-talet.

20 FORNLÄMNINGAR

Vid infarten till Bäcken ligger ett 110 x 50 m stort gravfält med 40 lämningar - 10 högar, 21 stensättningar, en domarring, 7 klumpstenar och en bautasten. Nära vägen mot Ekudden ligger den s k Fornminneskullen. När vägen byggdes kom man alldeles för nära den gamla begravningsplatsen och skadade en del gravar. På flera ställen på Ekudden finns lämningar som tyder på tidig bebyggelse inom området. Här fanns bl a Tuna gammelgård, föregångaren till Marieholm.

21 BÄCKATORPEN

I början av 1800-talet fanns det 14 dagsverkstorp under Marieholm. De två Bäckatorpen hörde till dem.

(Från Bäckatorpen och ända bort till Marieholmsbron går en del av en 6,7 km lång markerad vandringsled. Markeringen utgörs av oranga ringar på trädstammarna och kan alltså följas även under denna vandring.)

22 BÄCKEN

Bäcken är Missionskyrkans sommargård och här finns en spännande och annorlunda minigolfbana, där banorna avbildar sevärdheter i Mariestadstrakten t ex slår man bollen genom Mariestads domkyrka och över Torsöbron. Här finns också kaffe-servering och kanotuthyrning.

23 EKUDDENS CAMPING OCH EKUDDENBADET

På Ekudden låg Mariestads Skyttegilles skjutbana på 30-talet. 300-metersvallen låg där Ekuddenbadet är nu. Ekuddens camping kom till på 1950-talet, då man började uppföra några små campinghytter på "tältplatsen".

24 EKUDDENS NATURRESERVAT

KONTROLLPUNKT: Hur många hektar är naturreservatet på?

Ekudden är en flack udde i Vänern, som i öster begränsas av Tidans utlopp i sjön. Udden är uppbyggd av morän, som delvis är överlagrad med sand. Tidan avsätter finkornigt material utmed de långgrunda stränderna, som i öster och nordost avslutas med ett brett vassbälte.

Naturreservatet är inhägnat och man får gå över s k färister - övergångar med glesa träspjälor som djuren inte kan gå på - på vissa ställen. Nötkreaturen och fåren som betar på området är en förutsättning för att det inte ska växa igen. Djuren är snälla och tjuren är särskilt utvald. Om man inte bryr sig om dem så bryr de sig inte heller om en. Man ska framför allt inte klappa kalvarna – då vaknar försvarsinstinkten hos korna. Hundar ska hållas kopplade. Njut under promenaden genom reservatet av den intensiva fågelsången som ljuder överallt.

Ekuddens naturreservat kom till 1993 som ett av landets första rent kommunala naturreservat. Reservatet är bevuxet med lövskog, bl a ek och al, samt mindre tallskogspartier. Ekarna är ca 3-400 år gamla. De långgrunda stränderna utgör en viktig rastlokal för framför allt vadarfåglar. Ekudden har ett betydande naturvärde genom sin attraktiva naturmiljö och sitt läge intill bebyggelsen i Mariestad.

Inom reservatet, på Hälludden f d Lasteberget, hade staden förr en av sina främsta lastageplatser. Därifrån skeppades bl a glas från Brommö glasbruk. Här fanns då ett par magasin för förvaring av varor. Det var Mariestads ursprungliga hamn.

På Tegelängen i södra delen av reservatet fanns ett tegelbruk. Härifrån levererades tegel till bl a Mariestads domkyrka. Tegelbruket stod kvar till 1840-talet. Sedan några år finns nu vid Tegelängen en förnäm, anlagd våtmark och fågelsjö.

25 EKUDDENPROMENADEN

Ekuddenpromenaden är en 500 m lång promenad mellan naturreservatsgränsen och Marieholmsbron. Den är anlagd på en invallning mot Tidans mynning och arbetet gjordes så sent som 2000 av Mariestads Naturskyddsförening i samarbete med Friluftsfrämjandets Mariestadsavdelning.

26 MARIEHOLMS F D FYR

Fyren byggdes 1904 och står på en liten höjd ovanför en åker. Den har aldrig byggts om och var i funktion fram till 1993.

27 FÄNGELSET

Kriminalvårdanstalten i Mariestad är ett av landets äldsta och bäst bevarade fängelser och byggdes 1848 på samma plats som det tidigare fängelset från 1749 stod. Fängelset var från början vitt och kallades "Vita Duvan". Exteriört har det sedan det byggdes ändrats på så sätt att gallren för fönstren tagits bort utom på nedre våningen och fönstren gjorts större.

Det byggdes som ett s k cellfängelse, d v s varje fånge hade en egen cell. Cell-fängelser byggdes oftast i residensstäder och i en monumental stil, gärna i anslutning till residens och länsstyrelse. Fängelset i Mariestad är just så pampigt och det lär ha förekommit att gäster till landshövdingen gått fel. 1993 byggnadsminnesförklarades fängelset.

28 MARIEHOLMSBRON

Den nuvarande bron är byggd 1916.

29 RESIDENSET OCH VADSBO MUSEUM

Härifrån ser man residenset från den sida där flyglarna är. Närmast syns Vadsbo Museum. I museet speglas Vadsbobygdens historia från forntiden och fram till 1900-talet. En rad interiörer är uppbyggda, det finns textil- och myntsamlingar och en vagnsutställning. 1998 invigdes Mariestads Industrimuseum som speglar stadens och bygdens industriella utveckling.

30 FISKTORGET

Fisktorget med bevattningskar "Akta djuren unna dem den bästa vård." De vänliga orden står inristade i ett kar av sten som i början av 1900-talet användes för att vattna boskap. Då stod det på Bantorget, där kreatursmarknader hölls. Numera är vattenhon placerad på Fisktorget bredvid Mariestads enda offentliga pump.

31 LÄNSSTYRELSEN

Det nya landstatshuset, efter ritningar av arkitekt Klas Anshelm i Lund, togs i bruk 1953. Invigning skedde av prins Bertil i juli 1954. Från början inrymde det förutom länsstyrelsens administration även hela vägförvaltningen och landsfogden med sin expedition samt länsarkitektkontoret och distriktsingenjören för vatten och avlopp. Vaktmästaren hade sin bostad i vinkeln mot hamnbassängen.

Utanför Länsstyrelsen mot Fisktorget syns skulpturen Pomona, fruktbarhetens gudinna, utförd av Nils Möllerberg (1892-1954). Skulpturen symboliserar den idealiserade antika nakenheten. Det är en kvinnoskulptur som ser ut över ån Tidan med en fruktkorg på sina axlar.

Det nya storlänet Västra Götalands Län bildades 1 januari 1998 och består av Skaraborgs, Alvsborgs och Göteborgs och Bohus län. Göteborg är residensstad och landshövdingen heter Göte Bernhardsson. De tidigare residensstäderna Mariestad och Vänersborg kallas numera huvudorter och Länsstyrelsen i Mariestad utgör ett av storlänets totalt sex kontor.

Projektledare och text: Åsa Hult, Mariestads Turistbyrå

Faktagranskning: Bertil Ström

[ Tilbage ]